Spår vid Arlanda

Tidigt rullade jag, Älta och Rocky iväg till skogen precis vid Arlanda. Där mötte vi upp Anette och Orsa (Ältas bror) och tanken var spår som dagens aktivitet. Först fick syskonen springa av sig och leka lite. Är så roligt att se dem för de är verkligen lika <3

Spåren la vi bara någon kilometer från landningsbanorna, det vibrerar bokstavligen i marken när planen kommer och de kom rätt ofta. Dessutom var det gott om stigar i skogen Orsa fick sitt spår i och i Ältas spår hamnade jag mitt i en cross-bana. Oups.

Anette la ett ca 500m långt personspår åt Orsa, med 4 apporter och 1 slut. Det fick ligga i ca 45 min och Orsa gick som en klocka. Markerade alla apporterna och hittade slutet, även om han gärna hade fortsatt spåra när han markerat slutapporten. Han håller så fint tempo och är så lättstartad efter paus i spåret – en fröjd att se!

Till Älta la jag spår tills blodet tog slut – jag har noll avståndsbedömning och visste att jag hade med mig 2 dl blod ut så tänkte att då ska det ju bli lagom långt ;)  Det visade sig sen när vi gick spåret att det var 7-800m långt. Jag blodar med andra ord väldigt snålt om man jämför med provsituationer. Spåret låg bara 1h för mer hade vi inte tid att vänta. Hon har haft rätt svårt för färska prov tidigare men idag gick det kanoners. Hade problem på 2 ställen, dels när jag gick över ett kärr (här tas då inga genvägar bara för att man har hund i päls ;) ) och när vi skulle korsa crossbanan på ett ställe. Båda gångerna vart ett ett slag och sen direkt rätt så det var inga stora grejer, men tillräckligt för att jag ska försöka tänka på att lägga över stigar, vatten och andra saker nästa gång. Bullret från flygplanen var ingen match och heller inte att Anette gick längs vägen jämte spåret hela tiden (öppen skog). Vid slutet snurrade hon aningens men hittade rätt efter en vända runt en gran.

Rocky fick ett kort kort spår som vart lite tokigt. Det var för kort och han var för ivrig. For ut och när han väl lugnat ner sig så var spåret redan slut. Han bakspårade då en bit innan jag sonika vände på honom och han fick spåra fram till klöven. Lärdom matte – börja med Rocky eller se till att spåret är så pass långt så han hinner komma ner i varv och tempo.

Nöjda hundar när vi for hem!