Farligt

Det är farligt att bara ha två valpar i en kull, dessutom bli sjuk så man inte orkar något annat än sitta på gräsmattan och njuta av dem hela dagarna. Farligt farligt, man blir så fäst vid de små liven ;)

De är verkligen två olika typer fast ändå så lika. I kroppen är de som bulldozers båda två, lila lite “mer” än rosa som är lite nättare. I huvudena är lila lite längre och rosa lite kortare. Båda två har ett härligt uttryck, fått upp alla sina valpgaddar och är liksom rediga på något sätt. I sättet är de enormt framåt – är så roligt att de springer fram till “staketet” när det kommer folk förbi på gatan och nästan blir arga när de fortsätter gå förbi “haaallå ser ni inte oss”. De har föremålsintresse, lila mer för att bära och rosa mer för att kampa. De är orädda för ljud och ska undersöka allt och lite till, kommer frivilligt in i trimrummet i förrådet när jag står med andra hundar och fönar för att det är ju rätt skoj att bita i fönens slang medan den dånar. Lila har lite svårare att komma ner i varv än rosa och kommer behöva träna en del på att slå av. Rosa är mer social och vill gärna vara där man själv är, utan att för den sakens skull inte våga gå ifrån och undersöka. Men hon finner vinning i att vara med – sitter ofta och tigger i köket när man lagar mat, eller kommer upp i knät med sina byten och vill gärna ligga nära. Hon har en förkärlek för att klättra och tar sig ut/över det mesta, en påhittig fröken som påminner mycket om mormor Studsa. Medan lila är mer självständig, tar lite större lovar ute – men håller koll så man inte försvinner. Vill gärna döda sina byten och gräver ner dem så ingen annan kommer åt dem… ;) Är väldigt intensiv när hon ska upptäcka något nytt och ger sig inte förrän saker och ting går till så som hon önskar. Är mån om att involvera andra i sin lek och inne håller hon koll utan att vara i närheten, lägger sig i “sin” hörna och pausar – är dock snabbt på språng igen.  Kommer det folk är de båda två framme och hoppar, piper och skuttar runt för att de ska se just henne. Med de andra hundarna är de rätt “på” båda två, leker och drar i pälsen på de vuxna hundarna (som låter dem hållas).

Är så löjligt förtjusta i dem, de är så balanserade mellan maniskhet, tokighet, crazyness, goshet, hanterbarhet samt att de är sociala på rätt sätt och måna om att samspela.

DSC_0641a

DSC_0636a

På något sätt känns det skönt att ha fått avsluta 2014 års valpkullar bara med två valpar, Mantas kull på 6 var ju underbara på sitt sätt också. Men 6 st märks i hushållet på en helt annan nivå ;)

Vi får se när det blir valpar i huset igen. Ev. kommer det bli en kull till på Studsa, har ännu inte bestämt mig kring den frågan. Blir det inte det så tar det nog 2-3 år innan det blir dags igen. Om nu inga planer hinner ändras innan dess.