Vardag igen

Då var semestern slut för husse och det innebär att jag numer återigen har alla de tre små älsklingarna hemma hos mig! Underbart måste jag säga.

Vi var upp på klubben igår kväll för ett träningspass. Tanken var att jag skulle filma, men i lördagens/söndagens städhets så har jag förlagt kameran där jag har film-möjlighet. Och tro mig det gick inte såå bra att göra det med mobilen… Smillan är alltid lite grinig och har en ”jag vet bäst” attityd när vi har vart ifrån varandra ett tag. Så det blev ingen bra träning alls. Hon flamsig och oerhört ofokuserad ledde till en grinig och trött matte. Dessutom så rörde hon sig lite konstigt och då kom hönsmamman fram i mig och det fick bli lite lunka runt innan hon fick paus i bilen.

Täppas var den som fick den mest strukturerade träningen, han var dessutom enormt på hugget och sugen att jobba! Så himla roligt det är! Har saknat hundträningen i sommar. Igår hade vi bara roligt och lekte med momenten, brukar vi väl iofs alltid göra men nu var det verkligen kravlöst och för utomstående såg det säkerligen bara ut som att vi lekte. Men i leken fokuserade jag på tajta svängar och belöning på rätt ställe…

När det så var dags för Studsa så fick de andra springa lösa på planen. I vanliga fall brukar både Smilla och Täppas då roa sig med att äta harpluttar och lulla runt men igår skulle de självklart vara just där jag var, med sina bedjande ögon villiga att jobba! Studsas träning blev därför aningens svår för henne, men nyttig. Några snygga fotsträckor fick vi till, jag blir dock liiiite konfunderad hur jag ska få henne att gå så snyggt som hon gör på promenaderna även när det krävs på kommando. Fri-shaping funkar inte, och på promenaderna vill jag absolut inte uppmuntra henne till att gå som hon gör då jag tycker det är enormt irriterande just då. Men hon får gärna gå så på träning, men då går hon längre ut och flamsar gärna. Antar att det är jag som förhåller mig olika och för mig själv olika på promenad vs. appellplan/träningssituation. Återigen – vaaar är du filmkamera?

När både jag och Linnéa var nöjda med träningen tog vi en promenad innan vi for hem.

Täppas hade ju dambesök igår, parningen gick bra och vi hoppas att det ska bli små puppar så småningom. De kommer tillbaka ikväll för ytterligare en parning innan de beger sig hemåt igen – de har ju ”bara” 115 mil enkel väg att åka. Ja – vad gör man inte för en parning man tror på?
Det är bara att hoppas att det blir valpar så resan inte var förgäves…