Spår, lydnad och agility

I lördags mötte vi upp Iris med familj för en promenad och spår med hundarna. Underbart höstväder och en massa blöta och geggiga hundar när vi kom hem. Mina tre hundar är just nu lite konstiga i huvudet och kunde inte göra något alls av det jag ville visa Mia och Vilma (Iris matte och lillmatte). Det blev därför inget spår för mina utan ett uppletande som de förvisso skötte med bravur.

Till Iris la Mia ett 70-100 m spår (var det så långt tro, har ingen uppfattning om avstånd) med en vinkel och i mysig mossterräng. Spåret fick ligga ca 40 min och hon tog upp det jättefint själv och tuffade på som om hon inte gjort något annat. Verkligen jätteroligt att se, lagom fart och full fokus mitt i spårkärnan. I vinkeln tuffade hon rakt fram men gjorde ett fint arbete för att komma på rätt spår igen. Slutet hittade hon och var nöjd med sin toarulle. Iris kommer bli en ypperlig spårhund, nu blir det längre lina och bara att jobba vidare med längre och klurigare spår.

Idag, nyss, är vi hemkomna från BK och lydnadsträning. Överhet Studsa fick göra tråkiga och lugnande övningar med mycket tugga godis som belöning. Vi tränade fot och stadga i sitt och ligg. Täppas fick en snabb genomgång av lydnadsklass 1 och gjorde allt med sådan entusiasm – om vi bortser från ligg som tydligen var bortprogrammerat från hans söta lilla hjärna. Han fick även köra lite slalom innan Smilla fick komma ut på plan. Smilla fick träna både på fot, fjärr och inkallning. Duktig duktig tant som håller både fart och glädje! Även hon fick köra en omgång slalom, så duktig för att inte ha tränat på typ 8 år + att hon inte ser på ena ögat. Vill så gärna – mattes lilla tant <3