Snörvel

Dunderförkyld. Känns som att vart enda liten hålighet i huvudet är fylld av snor.

Tur att valparna blev sysselsatta av framtida hem under eftermiddagen så de sov mer eller mindre hela kvällen, just nu har de sista rycket. Älta har sitt sista ryck hon också – kollar om jag glömt något ätbart i lagom höjd. Ätbart som i allt som går att tugga på och lagom höjd som i allt hon når genom att hoppa/klättra eller krypa. Nässprayen på bänken i sovrummet, toarullen på soffbordet, klotången på byrån i hallen, senaste numret av hundsport och fjärrkontrollen är det hon hunnit undersöka på 20 min.

Vi gör med andra ord inte så många knop. Imorgon måste jag dock ta itu med antingen Ältas eller Studsas pälsar, de är båda väldigt smutsiga och oklippta.

Tussilago från dagens tur i skogen – äntligen är våren här (på riktigt?)!!