Så var november slut

Månadens sista dag. Wroom. Snart är året slut.

Det ger mig lite ångest, ångest jag inte ska ha men som jag ändå får. Planer som lagts och inte genomförts, saker som inte blivit som man tänkt sig – både positivt och negativt. Tanken av att man ska göra en årssammanfattning gör mig svettig, vilket känns fel… är ju inte så att jag har krav på mig från någon att göra en sammanfattning, jag ska ju bara göra den för mig själv. Kanske är det det som är problemet, att se sina nederlag på pränt? Kan man kalla något man inte ens försökt genomföra för ett nederlag? Kanske återigen så att det är mitt huvud som spökar. Får väl försöka vara tillfreds med att jag inte behöver bevisa varesig det ena eller andra för någon – inte ens mig själv. Om inget annat kan ju det vara ett mål för nästa år ;)

Lagom till decembermånad har snön kommit! Ingen är gladare än Studsa, fast vi andra är rätt nöjda vi också :D  Hon springer runt som en virvelving och borrar ner nosen i snön, springer ett var, slår knut på sig själv av glädje. Täpp och Smill gör sina mer pensionärsliknande glädjerus och framförallt rullningar!

Återkommer i helgen med lite tankar och funderingar kring Studsas träning och får se om jag får till filmerna vi tagit på rapporten innan vi gjorde paus för snön.