Mycket har hänt

Sakta kommer jag tillbaka till vanliga vardagen igen. Det har vart 2 galna veckor och en hel del känslor kring det.

Det blir inga valpar. Tyvärr så fick vi inte till någon parning, om det beror på Studsas löp, ”personkemi” eller gud vet vad är svårt att veta men summan av 3-4 försök under en veckas tid blev ändå noll parningar. Tråkigt till tusen och det är svårt att dölja hur tråkigt jag tycker det är… låter kanske konstigt men det har liksom laddats upp för detta under hela året, jag har planerat mitt liv utifrån detta (studier, arbete och övrigt runtikring) och så blev det inte ens en parning. Fine om hon gått tom eller något sådant, då har man ändå haft möjligheten- nu fick vi inte ens det. ”på’t igen bara” säger de flesta – och givetvis är det så men det tar lite tid att ladda om, att Studsa löper sällan gör inte saken lättare. Men men vi kommer igen!

Hur som helst så hade jag både examinerande uppgifter i skola, veterinärbesök, parningar, jobb och så himla mycket förra veckan att det inte fanns några timmar kvar på dygnet. Åkte på en rejäl  förkylning och blev liggandes, tyvärr innebar även det att hundarna inte fick någon vidare stimulans. Så i söndags var vi till Lina och hennes gula i åkersberga för att lägga spår. Täppas och Studsa fick ett varsitt personspår och båda två var såå duktiga. Täppas fick visserligen bara ett kort motivationsspår så det kanske inte var så mycket till utmaning… Studsa fick kanske ett 2-300 m spår med en del konstiga vinklar då jag inte kände till skogen så helt plötsligt stod jag vid ett stup osv.  Studsa var såå himla duktig, gjorde en större ringning vid en av mina mystiska vinklar men annars direkt i spårkärnan och svansen tokviftandes hela tiden :)  Jag hade glömt både apporter, leksaker och snitslar. Skönt med Studs som visade vägen och dök ner efter cocacola flaskan som om hon fått jordens jackpottvinst! Tur att man har lättbelönade hundar hihi.

Fick upp suget och la ett spår även på måndag morgon, denna gång med apporter och ett mer ”korrekt” spår. Vi behöver träna lite på icke tugg av apporter annars så är hon så duktig! Täppas och Smillan fick jobba tillsammans i en uppletanderuta, försökte styra dem att gå zickzack från sidorna och mötas på mitten. Det gick bra i början innan Smilla upptäckte att täppas även han var i skogen och letade efter hennes saker… då fick hon bråttom och tappade fokus.

Nöjda och glada knatade vi hem. Imorgon blir det lydnad på BK.