Det snöar visst

Ja så faller det återigen vitt från himlen, just när jag började längta efter grönt. Eller inte ens grönt utan jag blir nöjd med det där beíga som blir innan.. Vad som helst som går att röra sig på utan att pulsa, vad som helst som går att spåra utan att anlita en plog osv osv ni förstår min tanke.

Vi var ut när det var som värst igårkväll. Brr sa matte i leggings och gummistövlar. Härligt sa både Studsa och Täppas. Smilla tyckte det var jobbigt med snön som kom från alla håll. Som ett brev på posten blev min kanske snåla klädsel en lucka för eventuella vilande bakterier och nu sitter jag här krasslig. Men jag klagar då int :P

Ikväll väntar bad och klipp för Täppas som ska in på operationsbordet imorgon. Det är bye bye balls om vi säger så. Skönt att inte behöva bry sig om löpande tikar i framtiden. De 4a kullar han har fått är mer än tillräckligt för aveln, men än så tycker jag kanske inte att en hanhund ska ha. Speciellt inte om det är stora kullar. Tyvärr resonerar ju inte alla så, finns en del som fyller den kvoten bara på några månader. Men men alla är vi olika. Täppas har gjort sitt nu iaf, jag hoppas att hans gener lever vidare till nya generationer via barnen. Egna barnbarn hoppas jag givetvis lite extra på om allt vill sig väl.