Fråga gärna mig men dra inga egna slutsatser
Många skulle nog kalla mig pessimist i mycket, det kan säkerligen verka som att jag fokuserar på det negativa, på problem som är närvarande eller på problem jag kalkylerar för kan ske. Jag har mina teorier varför jag gör just så men det är en alldeles för ingående analys om mitt jag så det ska jag bespara er. Jag tänkte istället belysa den delen som berör mina hundar.
Som vi alla vet så är alla hundar individer med sina för- och nackdelar som präglats både av deras gener och deras miljö. Att hundar inte skulle ha sidor som är av negativ karaktär är en utopi. Precis som att det givetvis finns positiva egenskaper i varje hund. Vad som är negativt och vad som är positivt kan ju vara upp till tolkning och beror ju också på vad man söker i en hund. För mig är en social hund någon som aktivt söker kontakt med människor, som vill fram och som behöver hindras av lydnad/sin ägare för att inte hälsa på allt och alla. För en annan person är en social hund en hund som accepterar att främmande personer tar i dem. Samma begrepp men olika innebörd. Därför är det så viktigt att man försöker beskriva sin hund nyanserat och rätt så ingående, jag brukar alltid fråga om hur en hund reagerar i en viss situation som jag målar upp istället för att exempelvis fråga ”är din hund social”. För risken att svaret på den frågan lämnar alldeles för stor möjlighet för tolkning.
Jag anser mig vara rätt ärlig om mina hundars brister, och förtjänster, men ofta kan jag fokusera på bristerna för det är ju de som blir annorlunda mot vad jag anser vara grundmentaliteten i hur jag vill att mina hundar ska vara. Jag har nog aldrig inte svarat på frågan hur mina hundar är när någon frågat både allmänt och specifikt. Men vill samtidigt belysa att mina hundar är en produkt av deras arv och miljön hos mig, både på gott och ont, men det är kanske något som man ska fundera kring i avelssammanhang. Fantastiska egenskaper – ärftliga eller miljöpåverkade? Negativa egenskaper – arv eller miljö? Vad har hundarna runt omkring sig, syskon, föräldrar, avkommor – kan man se samma fantastiska/negativa egenskaper där? Och i detta fall med mina hundar är det kanske mest troligt att jag har en mer övergripande insyn i avkommor/släktingar än någon annan random person.
Det förefaller sig väldigt klämkäckt att människor i pudelvärlden kan berätta för en tredje part hur mina hundar är utan att 1. ha träffat dem 2. frågat mig hur de är. Är inte det märkligt? Hur kan en människa veta hur någon av mina hundar är utan en endaste insyn i deras beteende eller liv. Det är fascinerande och tragiskt på ett sätt men drabbar säkert alla uppfödare/hundägare som är på ett eller annat sätt aktiva inom en ras. Man kan ju absolut ha en uppfattning utifrån vad man kanske sett snabbt, man kanske kan ana utifrån att man träffat föräldrar eller flera syskon/halvsyskon men då får man ju nämna det ”detta är min uppfattning av hund x” inte på något sätt mena att man vet.
Får väl flika in att det både gäller negativa som positiva egenskaper hos mina hundar. Där jag hört folk beskriva någon av dem som en fantastisk representant för rasen (vilket givetvis är smickrande men jag blir snarare förbannad, om du inte träffat hunden så var snäll att vidarebefodra vederbörande till mig så kan jag ge mer info samt erbjuda personen i fråga att komma och träffa hunden i fråga) men också att hunden har egenskaper som gör den till en mindre god representant för rasen och samma sak där – fråga mig gärna personligen jag lovar att jag inte kommer undanhålla negativa egenskaper och bara måla upp mina hundar som guds gåva till mänskligheten. För sådan är jag inte som person. Har du träffat mina hundar mer än att ha sett dem i 3 min i något sammanhang så får då gärna berätta för andra hur hunden var i den situationen, inte mig emot.
Men ”blås inte på”, varken i negativ eller positiv bemärkelse, om du egentligen är ovetandes.
Hälsningar en väldigt stolt matte till 4 väldigt individuella pudlar som är världens bästa och världens sämsta hundar <3
