Parkeringslydnad

Det har vart en lydnadsfull vecka! Vi var i ridhus och tränade häromkvällen, vilket gav mig mersmak i att ta tag i saker och ting ordentligt.

Igår efter jobbet och den sedvanliga ”spring er trötta” promenaden så var det ca 30-40 min kvar innan pappa skulle ta med sig hundarna hem i och med att jag just nu sitter på jobbet. Att åka hem och vända kändes onödigt och eftersom att jag inte kan hitta min telefon så hade jag ingen att prata bort tiden med :P

Tog tillvara på tiden och lät varje hund få ett lagom långt pass på parkeringen utanför stans populäraste matställe. Perfekt med störning! Bilar som kom och åkte, folk som gick och var glada, hundar med hussar och mattar efter sig i snören…

Studsa fick nästintill bara träna position och platsliggning. Platsliggningen har vi verkligen glömt bort, och det är ju ett av de dummaste moment att glömma. Men fördel studsa är att hon verkligen inte är störd av saker och ting runtomkring henne så länge hon är fokuserad och gör något. Nackdel studsa ja är hon inte sysselsatt så börjar hon göra annat… Efter en ras lyckandes med platsliggningen och vändningarna fick hon hoppa in i bilen.

Smilla fick komma ut, och guud jag blir så glad av denna hund. Svansen går verkligen hela tiden och hela hon skakar av entusiasm i att få jobba. Eftersom att parkeringen är lång och smal så körde vi mycket inkallning med stå/ligg. Dock utan extern belöning som vi brukar ha eftersom att bilar och människor kom och gick och jag ville inte att hon inte skulle få belöning om det råkade komma en bil och köra över sträckan just då… Men trots att det inte var något sug bakåt så stannade hon snabbt och utan några extra steg. Fick mig lite att fundera på om den dära externa belöningen är onödig? Får börja trappa av bakåtsuget lite kanske… För att matte skulle bli nöjd och glad körde vi även lite stegförflyttningar, jag njuter av att ha en hund som kan och som man ser ibland! :)

Täppas sjukling fick också komma ut och träna lite utan tratt. Han la sig ner oavsett moment, kanske svalt och skönt mot såret? Men därimellan gick vi lite fot och gjorde någon inkallning. Utan större krav och precision, mest för att han skulle få göra något. Pappa kom när Täppas var ute och det blev den ultimata belöningen på ett bra fotavsnitt. Det är sällan hundarna får hälsa var och en försig på dem de älskar mest. Och Täppen blev verkligen glad av att få rå om husse själv i någon minut.

Nu är de små liven hemma och rår om pappa som är förkyld. Ska hem och hämta hem dem i eftermiddag. Imorgon blir det inge Näshulta för oss. Jag orkar inte. Behöver vara ledig. Så kan det va, man måste känna av sina behov lite. Det blir pälsvård och lydnad istället! Så mycket roligare, iaf det sistnämda haha