Framförgåendet

Jag hade tänkt att jag skulle få till ett sådant på Studsa. Smilla har fått ett på köpet av den jaktträningen i unga/medelålders åren. Täppas brydde jag mig aldrig om att träna in…

Då till problemet… det sitter nog mest i mitt huvud men ändå. Vet inte alls hur jag ska få till det. Att träna med framåt sug tror jag inte kommer fungera på studsa då hon förmodligen kommer rusa (på två ben) fram till föremålet med sådan fart att det hon inte kommer förstå att hon gör något därimellan. Då kommer jag och tänka på beteendet jag har på Smillan på vardagspromenaderna.

Det började redan när hon var 6-8 månader, Smilla drog så mycket i kopplet så det var outhärdligt. Det enda som hjälpte var att stoppa in något i munnen på henne, då höll hon sträckt koppel utan att dra. Detta har i Smillans fall resulterat i två olika beteenden.
1. Så fort man vänder hem från promenader kommer hon upp fot för att få något att bära på, det slår aldrig fel och har man då inget att stoppa i munnen så går hon vidare i fot… vilket tillslut ledde till beteende nr 2.
2. Kommandot ”gå på”. Eftersom att jag är en sådan där konstig hundägare som inte tycker om att mina hundar går fot på promenader utan att jag ber dem var jag tvungen att lägga på ett kommande till smilla i dessa lägen. Det är ju inlärt under ”negativ” ton, från början var det nog ett ”nej- gå på” och nu används gå på både i koppel och löst tillstånd.

Om vi då hoppar tillbaka till Studsa och hennes framförgående… Hon går ju också gärna vid mitt ben vid promenader, något jag jobbat mycket med att hon inte ska göra. Därför tror jag inte att jag kan få henne till att ”gå på” så att säga, hon kommer bli för ”osäker” och söka sig in till mitt ben igen. Vill inte skapa något negativt här, för jag vill ju ha ett fot – och jag vill kunna säga till henne att gå ifrån mitt ben… Hon är enormt känslig för mitt tonläge och humör, läser av mig som en öppen bok och det finns risk för förvirring.

Så hur går jag tillväga? Att försöka mig på sändande mot något eller jobba med ”gå på” i naturliga situationer på promenader?