ett steg fram tre steg bak

så känns det nu ungefär. Efter jobbet idag så tog jag med hundarna ut på en promenad, när det var gjort så fick de 20 min i var med mig ute.

Täppas och jag lekte, mindes häromdagen vad kloka Lotta sa till mig för 10 år sedan. ”Glöm inte att leka med din hund malin” medan hon stirrade in i mina ögon och vänligt bestämt sa att jag gjorde leken med Smilla till ett moment. Något jag aldrig kunnat släppa sedan dess men trots allt gör med varje hund och alltför ofta. Med täppas slog det mig när jag stod på tomten och skrek efter en glatt pudelrejsande hund som just fått en boll som belöning. Så mycket för den belöningen när matte måste bli ”arg” för att få tillbaka hunden (eller att hunden tröttnar på att springa runt och vill ha godis). Så idag hade vi bara roligt, vi jagade varandra, slängde snö, äpplen, bollar och mössor huller och buller.

Smilla tränade jag ”runt runt trädet”. Dvs att runda diverse föremål i trädgården. Vi börjar med äppelträden (aldrig har de 2o-tal äppelträd vart så användbara), det svängs höger och vänster runt alla träden. Sedan tog vi lite buskar och slutligen växthus och landet. Smilla tycker det är superrroligt för det är precis som på agilityplan – man veeet att belöningen ska komma och ser sådär löjligt nöjd ut med sin egen prestation *haha*

och sen kom Studsa. Jag skulle kanske inte ha börjat med de andra hundarna – var jag uppe i fel sinnesstämning själv? Tilt är ett ord jag skulle använda. Ett ord som faktiskt inte brukar symbolisera Studsa. Men idag gick det inte att ligga, det gick inte att hämta föremål det bara var… Nä motivationen sjönk som en sten hos matte, Studsa ville trots allt göra något men gjorde ändå inget. Superkonstigt. Så vi avslutade med att hoppa upp på stenmuren och balanserade fram mot en skål. Sedan gick vi in och åt pannkakor.

Ska försöka komma ut en sväng imorgon innan vi far upp till Annika och Manta, vill ha till ett bra pass med studsiluren. Eller ett bättre pass, så ska jag uttrycka mig.