Det går upp och ner

Idag har det känts bättre, Smilla har inte ramlat runt så mycket utan bart hyfsat stabil och framförallt sitt vanliga glada jag!

Tyvärr så känns det inte riktigt som en solskenshistoria ännu… Nu ikväll är det åter igen snubbligt och lite mer förvirrat. Flåsigt och ett behov av att vara där jag är… det känns antingen som ett bakslag eller ännu värre en ny stroke. Tyvärr var jag tvungen att åka hemifrån nu för att jag lovat att agera skjuts just ikväll, men vi är boende hos mamma och pappa just nu så det finns ju i alla fall andra hemma.

Idag har jag också tagit mig tid att bada en mycket äckligt skitig Täppas som jag inte badat på veckor/månader? Nu blev han så fluffig och fet igen ;). Imorgon får det bli en sista nerrakning innan vintern. Studsa ska få lite pre-förberedelser inför nästa veckas utställning, om vi kommer iväg.

(skriver från telefonen så ursäkta om det är lite vajsing här och där)

Men summa sumarum vi lever och tar en dag i taget, med lite inslag av vardagsplanering